How do special educators work to include children with special needs in preschool? That was the question that our thesis proceeded from, and the purpose was to get an insight in the methods used by the special educators to achieve inclusion. Our questions were: ? Is Swedish preschool a place for inclusion? ? How are special educators work organized and focused? ? Which experiences do special educators have working with children with special needs in preschool, and what role do they mean that inclusion plays in this work? Our procedure in this enquiry was to perform semi-structured interviews with 5 different special educators in two different cities. Interpretation and analyis proceeded from three different theories: Urie Bronfenbrenner?s ecological systems theory, John Bowlby?s theory of attachment and Karsten Hundeide?s sociocultural theory. The result showed support for the idea of the Swedish preeschool as a place with many opportunities for inclusion. We have also seen how both money and political decisions has an impact on which possibilities the preschools receive to work with inclusion. In addition it became apparent that the methods used by special educators differed depending on both cities and districts.

The purpose of this paper was to examine how youths, age 18-20, experience the verdict to the probation service and how it affects their lives. We have examined the relation between youths and the probation service from a youth perspective, what kind of support and intervention they receive and how their surroundings react and respond on the verdict. Our research was based on a qualitative method consisting of individual interviews with eight youths and one interview with a social worker from the probation service. We have used Urie Bronfenbrenner's "the Ecology of Human Development" as our main theory and the conceptions labeling, participation and the key terms adversity and protective environment to analyse and comprehend the material. We found that all eight youths were satisfied with the probation service and the help they had received.

This essay is derived from a case study about the SIRA school in Betlehem. SIRA is classified as a special education school with financial support from the Swedish International Relief Association. SIRA acts to provide support for children with reading and writing difficulties in their daily school work.The study's aim to describe the context for SIRA's specialized educational activity. The formulated questions should provide answers to which factors that influence SIRA's work, its goals, development, and the distinguished pedagogical approach.During the research comprehensive interviews were conducted with parties which can influence the way schools operate and provide the necessary support for students. Factors that influence the school's operation are analyzed from a ecological development perspective created by Urie Bronfenbrenner. The theory advocates that a student's development and interaction mainly comes from participating in activities, social roles and relations.This constant process of mutual adaptation between the developing individual and its surrounding environment is to be defined as its own entity. The result shows that SIRA's practice a special educational operation with focus on an approach which strengthens the student's identity and communicational skills..

AbstractThe purpose of this study is to answer the following questions regarding confirmation: In what ways do children seek confirmation in preschool? What are children confirmed for and how do they react to the confirmation? How is confirmation used by teachers? What do children want to receive confirmation for?The starting point for this study is based on the unique theories of Skinner, Maslow and Bronfenbrenner. The main focus with regard to Skinner?s theory (in this study) lies in reinforcement. In Maslow?s theory, the concentration is on hierarchy of needs while in Bronfenbrenner?s theory, the study centers upon interaction.

Studien syfte var att beskriva fotbollstränares verbala beteende samt analysera vilka förutsättningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmågor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) är en avgörande faktor att bli elitspelare. För att komma fram till resultatet av fotbollstränarnas verbala beteende användes kvantitativ observation med inspiration från observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob & Lee, 2012). Därefter analyserades vilka förutsättningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrån Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson & Beilock, 2008; Pearson & Webb, 2006;Williams & Hodges, 2005). Resultatet visar att tränarna har högst frekvens på instruktioner, lägst frekvens på reflekterande feedback och få divergenta frågor. Analysen visar att förutsättningarna för spelarna att utveckla EF är störande. Majoriteten av de verbala tränarbeteendena är störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av tränarbeteendena är stimulerande för utvecklingen av EF. Nyckelord: exekutiva funktioner, tränare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frågeställning, elit, fotboll..

There is respect for the history of dance and my aim is to find out how the history affects the dancing youth today. The design of the dance lesson is often of a traditional stereotypical manner, both didactic and methodic, and it rarely appears to be questioned. I have danced for almost 20 years and I am a part of this tradition of movements, music, language and way of ?being?. My ambition with this study is to go outside my own experience and offer insight and an overall picture of a, for the outsider, closed world.

The purpose of this essay was to examine how professional social workers work with follow up foster home placements. The study was based on qualitative interviews with ten professional social workers from different municipalities in Skåne in an attempt to answer the following questions:* What routines exist for the follow-up work with foster care?* What factors have an impact on how the follow-up is formed in the particular case?* How can the follow-up affect outcomes of the placement?* In what way could the work with follow-up foster home placements develop?The theories we chose to analyze our material from was the ecology of human development formed by Urie Bronfenbrenner and the theory of civil courage formed by Lennart Lundquist. The interviews were semi-structural which gave the respondents a chance to talk in a free way about the questions we presented.The result of the study showed that there is a difference in the way social workers form the follow-up work of foster care. The greatest difference is in whom the social workers include in their follow-up.

Syftet med följande studie är att kartlägga och analysera hur ett specifikt urval av Malmöungdomar tänker och resonerar kring deras eventuella framtidsvisioner gällande den egna utbildningen i det svenska utbildningssystemet och i förhållande till deras etniska och kulturella bakgrund. Undersökningen består av kvalitativa djupintervjuer med ungdomar från olika stadsdelsområden i Malmö stad. Studien baseras på en tidigare intervjustudie som genomförts under vår utbildningstid på lärarutbildningen i termin tre med samma ungdomar. I undersökningen ska det dels tas reda på hur det nu har gått för dessa ungdomar med deras fortsatta studier och dels vilka förutsättningar ungdomarna har i förhållande till det svenska utbildningssystemet och samhällsintegrationen. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen mot att gymnasieskolan i Malmö, trots det fria skolvalet, ändå kan vidmakthålla den sociala reproduktionen inom skolan.

Studiens syfte är att få insikt i hur några yrkesverksamma förskollärare uppfattar sitt arbete kring utvecklingssamtal, för att på så sätt få ökad förståelse för hur förskollärare kan förebygga och hantera de problem som kan uppstå i samband med utvecklingssamtal. Samverkan (interaktionen) mellan individer har en central roll i vår studie då det, som vi ser det, sker en interaktion mellan föräldrar och förskolepersonal i utvecklingssamtal. Vid analys och tolkning av insamlat intervjumaterial använder vi oss av ett interaktionistiskt grundantagande ? att individer påverkas av och utvecklas i interaktion med andra individer och miljön. Vi använder några utvalda interaktionsbegrepp: Helhetssyn, Helhetsdynamik och Helhetsutveckling.

Margaretha Kareliusson (2009) Interaktion och språkligt samspel mellan pedagog och flerspråkiga barn i förskolan. En studie utifrån Vygotskijs språkutvecklingsteori.Syftet med föreliggande studie är att beskriva interaktionen och det språkliga samspelet mellan pedagog och flerspråkiga barn i förskolan. Dessutom är syftet att studera på vilket sätt och i vilken utsträckning pedagogernas samspelsmönster med barnen kan tolkas språkstödjande för flerspråkiga barn i förskolan utifrån Vygotskijs språkutvecklingsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologi, samt modern forskning.Den teoretiska utgångspunkten i studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som innebär att barnet utvecklas i en kulturell gemenskap. Lev Vygotskijs (1896-1934) språkutvecklingsteori har används som grund till detta arbete. Han menar att barns språkutveckling sker i samspel med sin omgivning, allt hänger samman och påverkar varandra i ett komplext system.

Syftet med studien är att identifiera och beskriva centrala faktorer som har betydelse för att skapa en skola för alla, utifrån ett exempel från en kommun i Mellansverige.1. Hur skrivs den fram, d.v.s. hur formulerar man sig i de lokala styrdokumenten och hur implementeras en skola för alla?2. Vad är specialpedagogik i didaktiken som skapar en skola för alla, vilka konkreta arbetssätt använder man sig utav? 3. Hur upplever eleverna att gå i en skola för alla? Studien stödjer sig på en utvecklingsekologisk teori som skapats av den amerikanske utveck-lingspsykologen Urie Bronfenbrenner (1979). Teorin beskriver hur individen interagerar med miljön på olika nivåer. Dessa är mikrosystemet (familjen eller klassrummet), mesosystemet (t.ex.

Bakgrund Bakgrunden beskriver olika faktorer som är väsentliga för övergångens process samtidigt som riktlinjer, styrdokument och lagar tas upp. I avsnittet finner vi även tidigare forskning som anknyter till ämnet. Studiens teoretiska ram grundar sig i Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.Syfte Syftet med undersökningen är att få insikt om vilka faktorer som spelar in gällande övergångens process från förskola till förskoleklass.Metod Kvalitativ intervjustudie där sex specialpedagoger från olika kommundelar inom en kommun intervjuades.Resultat Utefter respondenternas utsago presenterar avsnittet vilka faktorer som ligger till grund gällande övergångens process bl.a. överlämning av information t.ex. sekretess, inkludering och integrering.

In this study the aim is to examine how employees in treatment programmes relate to girls that self-harm. To achieve this four questions were formulated: (1) What experiences does the empolyees have of meeting girls that self-harm? (2) Based on the employees? experiences, what has been the background to why the girls self-harm? (3) Based on the employees? experience, what increases or decreases the risk of self-harm? (4) How do the employees? work with girls that self-harm? The method being used was qualitative interviews with vignettes. The theoretical framework is Becker?s Labeling Theory and Bronfenbrenner?s Ecology of Human Development.

The purpose of this study was to describe and analyse a group of young adults? childhood experiences of the intervention "contact family". The used methods were qualitative interviews and a standardised formulary with life questions, to strengthen the interviews and to compare data. The theoretical frame was taken from Bronfenbrenner?s child development theory and Antonovsky?s salutogenic perspective, which we supplemented with Hilchen Sommerschild?s theory about the "conditions of control".

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur vardagen ser ut för föräldrar som anlitar barnvakt via barnvaktsförmedling, genom att undersöka erfarenheter och attityder hos dessa föräldrar. Varför väljer föräldrar att anlita barnvakt via en barnvaktsförmedling? Hur ser familjernas vardagspussel ut med jobb, skola/förskola och aktiviteter? Genom intervjuer med sex föräldrar som anlitar barnvakt via förmedling, har jag undersökt dessa föräldrars erfarenheter och attityder kring företeelsen.Tidigare forskning kring barndom presenteras, närliggande till ämnet i föreliggande uppsats. Vidare presenteras Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologi som en teoretisk ram med vars hjälp jag analyserar familjernas situation.Analysen visar att det är flera olika faktorer i samhället som påverkar föräldrarnas beslut att anlita barnvakt via en förmedling. För fem av föräldrarna medför exempelvis deras heltidsarbeten en tidsbrist i vardagspusslet med barnen, som har gjort att de har valt att anlita en barnvakt för att lösa situationen.